27:e maj, 2011 kl 09:00

Helst av allt vill jag inte och näst helst av allt vill jag ljuga och säga att allting är fantastiskt. Men saker är inte det och jag måste dit. Dessutom kan jag inte ljuga. Inte där eftersom det vore så oerhört fel mot nästan alla inblandade. Det enklaste hade så klart varit att säga att allt var bra och att problemen inte finns, men det hade bara gynnat någon annan ett litet, litet tag. Problemen kanske inte är problem för alla men uppfattas definitivt som det av andra och någonstans får det vara nog och foten måste sättas ner. Jag måste säga vad jag har upplevt och hur jag ser på saker. I morgon är nog den enda gången någonsin jag inte kommer att se fram emot att göra det.